Det är inte så lätt att definiera vad det svenska musikundret är, helt enkelt eftersom det innefattar så mycket och har gjort det under lång tid. Formuleringen började användas 1974. I stora drag kan man säga att undret består av att ett så litet land som Sverige kunnat skapa och exportera så mycket bra musik. Det ses som något stort att vi som är en rätt liten befolkning trots allt lyckas producera nästan lika mycket högklassig musik som till exempel Storbritannien och USA.

Vad hände 1974?

Orsaken till att det var just 1974 som det började pratas om ett svenskt musikunder, var att det då hände två saker. Den ena var att ABBA vann Eurovision Song Contest med låten Waterloo. Den andra var att Hooked On A Feeling blev den första låt med ett svenskt band som hamnade på topp tio på Billboardlistorna och som lyckades ta sig till förstaplatsen på Billboard Hot 100, den amerikanska singellistan. Det var Björn Skifs och bandet Blue Swede som stod för den bragden. Dessa båda saker gjorde att människor utomlands fick upp ögonen för Sverige och svensk musik, på ett sätt som inte skett tidigare.

Hur fortsatte det?

Efter ABBA och Hooked On A Feeling har svenska artister gång på gång gjort succé utomlands. En toppnotering var 2002 när Stim fick in mer pengar från Storbritannien, än vad de betalde ut till landet. Vad det betyder i praktiken? Att svensk musik spelats mer i olika medier i Storbritannien, än vad brittisk musik spelats i svenska medier.

Svensk musikexport har med tiden blivit allt mer tagen på allvar och sedd som en stor resurs för landet. Ett exempel på det är att regeringen varje år delar ut Musikexportpriset för att uppmärksamma någon de tycker gjort att blickarna riktats mot Sverige. Genom insatser musikbranschen gör menar de att både den svenska exporten stärks och bilden av Sverige som finns i utlandet hålls modern. Musikexportpriset för 2018 gick till Ludwig Göransson, producent och kompositör.

Vem kan räknas som en del av det svenska musikundret?

Egentligen kan vilken artist eller vilket band som helst som lyckas bra utomlands räknas som en del av det svenska musikundret. Några som kan nämnas är Roxette, Robyn, Ace of Base och Avicii. Även låtskapare och producenter som till exempel Max Martin brukar räknas med, eftersom de är en del av den svenska musikexporten. Också de gör att Sverige fått ett rykte av att vara ett framstående land inom den internationella musikbranschen. Att svenska låtskrivare och producenter ofta anlitas av världsstjärnor är ju minst ett lika bra betyg till svensk musikindustri som att svenska artister kan slå igenom och få utmärkelser eller höga placeringar på topplistor utomlands.